Redan 1902 överenskom Bonniers med Sveriges Allmänna Folkskollärarförening om utgivningen av " En läsebok om Sverigech folk" av Selma Lagerlöf. Men författaren hade mycket att fullgöra innan hon på allvar kunde ta itu med boken, bl.a. fortsätta och avsluta sitt stora verk "Jerusalem".

Under de båda åren 1904 och 1905 företog Selma Lagerlöf resor till de delar av Sverige som hon tidigare ej personligen känt. Men rätt hemlighetsfull, som hon alltid var, om vad hon litterärt sysslade med hade förlaget inte något riktigt begrepp om hur hon tänkt lägga sin skildring av Sverige förrän ett halvår innan utgivningen. I ett brev till Bonniers sommaren 1906 skriver Selma Lagerlöf:

Det hela är en lång djursaga eller vad jag skall kalla det, en resebeskrivning där de resande äro flyttfåglar...Jag har nog haft Kipling som mönster, men ni får inte tänke på Kipling, då ni läser boken, ty jag kan inte göra så utmärkta djur som han.

Med läsebokskommittén hade hon en lång skriftväxling om bokens titel, som man där ansåg alltför äventyrlig. Men Selma Lagerlöf fastslog:

Det finns ingen titel som kan överskyla det förhållande att boken är en fantasibok.Att den óckså kan meddela åtskillig lärdom blir det anmälarnas sak at klargöra.

I denna upplaga av Selma Lagerlöfs "Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige" - utgiven 75 år efter första upplagen - är alla verb skrivna i singularis. I övrigt återger boken orginalets text utan förkortningar eller sammandrag.